Har varit en produktiv men fruktansvärt tråkig dag på jobbet. Trodde inte att jag skulle känna så här eftersom jag ändå träffar honom ständigt här hemma men fy fasiken vad jag saknar Posan på jobbet! Ingen som kommer och frågar om vi ska äta frukost, lunch eller bara ta en kopp kaffe. Ingen som kommer och kramar om eller pussar mig på huvudet när jag sitter på kontoret framför datorn och ser bekymrad ut... Men som sagt, det går väl över - snart hoppas jag det är inget kul att känna sig deppig...

Men å andra sidan kom det precis hem en man som längtat efter mig och är jätteglad när han kommer innanför dörren. Och dessutom fick jag den där härliga kärlekspussen på huvudet som jag suktat efter ;) Så det är ju bara att återigen konstatera att det kommer bli jättebra det här! I alla fall på hemmafronten...

Nu blev det här en bra dag! Dags att resa sig och kramas lite. FISH!